Westerlynga gård

EN GENBANK BEVARAR MÅNGFALD

De svenska lantraserna är en viktig del av vår biologiska mångfald. Det finns flera skäl att bevara den genbank de bär på. Kanske våra förutsättningar för produktion ändras. Ändras klimatet har vi behov av härdigare djur som klarar sig på mindre resurser. Bättre resistens mot sjukdomar kan vara en annan egenskap värd att behålla. Till lantrasdjur räknas också Fjällko, Rödkulla, Väneko, Ringmålako och Bohus-kulla. Bland getterna ingår svensk lantrasget och allmogegetterna Göingeget, Jämtget och Lappget. Den enda svinras som räknas som lantras är Linderödssvin. Lantraser kan berättiga till miljöersättning, förutsatt att de är renrasiga, är med i genbanksregister och att djurhållningen uppfyller en del andra villkor.

Klövsjöfår är en av de raser allmogefår som Föreningen Svenska Allmogefår (www.allmogefar.se) arbetar för att bevara. Till allmogefår räknas också dalapälsfår, roslagsfår, gestrikefår, helsingefår, svärdsjöfår värmlandsfår och åsenfår. Dessa får har under lång tid anpassat sig väl till lokala, ofta knappa förhållanden. De är goda födosökare, duktiga betesdjur och vana att klara sig själva, på vad helst som bjuds. Under senare delen av 1800-talet minskade inhemska raser i betydelse och användning. Krav på högre produktivitet drev upp importerade fårraser och korsningsavel i en sådan utsträckning att flera lantraser varit farligt nära att helt försvinna.

Idag håller många fårägare mindre besättningar. Andra vill använda får på fäbodar, i naturreservat och andra miljöer där varsam avbetning, snarare än hög avkastning är första prioritet. Därför har både intresset för, och behovet av, härdiga och allsidiga raser ökat. Eftersom allmogefåren har dessa egenskaper och dessutom är kloka och tillgivna till sin natur, känns det viktig att bevara ett genmaterial så intimt kopplat till den svenska landsbygden.

De klövsjöfår som finns i dagens genbank härstammar alla från en grupp som Ivar Andreasson köpte av Maj Olander i Klövsjö 1991. Fåren hade hon övertagit av sin far, som i sin tur hade fått dem i bröllopsgåva av sin mor. Klövsjöfår kan vara vita eller svarta med vit hjässa och har dessutom ofta vita strumpor och vit teckning i ansiktet. Ibland har även bröst och övriga delar av pälsen helvita inslag. Även grå och brun färg förekommer. Baggar och tackor är vanligtvis kulliga, men gumsar med horn förekom tidigare. 2005 fanns det 53 tackor i genbanken.

På Westerlynga gård har vi nu 5 tackor, men inga lamm. Christin och Clas startade med fyra tackor från en besättning som Ellla Ingemansson och Bo Runnberg helt och hållet ägnat åt klövsjöfår sedan mer än tio år tidigare. På Westelynga gård har sedan dess över 100 lamm fötts. Tänk att 2005 fanns det bara 50 registrerade tackor av rasen klövsjöfår i hela världen och nu har, bara på denna gården dubbelt så många rasrena klövsjöfår sett dagens ljus.